Suttit o läst mina egna gamla inlägg för ca ett år sen, otroligt vad mycket som hänt med mig sista året o väldigt intressant att blicka tillbax ibland... mycket gamla minnen o känslor kommer tillbax.

Kan va nyttigt att få lite påminelse ibland om saker som hänt o vad som stärkt en som person.

För ett år sen va jag en väldigt vilsekommen person som inte viste vad jag skulle göra med framtiden o fruktansvärt osäker på mig själv. Har ju ändå varit sjukskriven sen -03 för panikångest o agrofobi, knappt vågat visa mig bland folk ibland.  Mitt sociala liv fick jag av min sambo o mina barn o givetvis dom närmaste vännerna som inte va så många.
Stor del av min osäkerhet har berot på att jag som kraftigt överviktig har på nått sett fått inpräntat aen VÄLDIGT många år sen att det inte är ok att se ut som jag gör o därav drat slutsatsen att man inte kan tycka om en person som mig. Så då beslöt jag mig för  att försöka gömma mig istället.

Har mycket att tacka min älskade sambo för, fått mig att vilja få ut mer av livet o lärt mig att hitta mig själv.

Så nu sitter jag här o väntar på min operation o när jag återhämtat mig någolunda kommer jag att starta en egen firma som nagelteknolog.... sånt jag bara vågat drömma om.
Detta är början på nått jätte stort för mig o min väg tillbax till ett "normalt" liv om man får säga så.

Finns vist hopp för mig oxå.




Nu blir det lite tv o mys i soffan