Äntligen fredag.... Har lämnat av grabben på stationen efter att det varit lite stökigt här sen onsdag kväll:
Fick reda på att han inte åkt hem till Skärblacka efterskolan, utan istället drar till Linköping med några kompisar o ringt hem o sagt att han behöver en pause från "livet" i en dag eller två... han tyckte detta va helt ok.
Bara sitta o invänta att han dyker upp o det bara va lite skrämseltecknik o att få lite uppmärksanhet.  Men iaf senare på kvällen hör an av sig tilol mig o talar om att han sover hos en kompis kompis över natten o jag inte behöver bry mig om vem det är.

Oroliga mamma Marita håller ju på att gå i taket, men bara bita ihop o verka iskall... ok, hoppas du får det bra i natt då.
Då kommer min smarta sambo på att jag har en tjänst som jag lagt in barnen på att jag kan söka på var dom är... hmmff... smart ju, till min glädje visar det sig att grabben är på ett område hemma i Tranås där hans kompis bor, känns ju genast mycket lugnande.

Iaf så lyckas han ju bita ihop tills torsdag förmiddag innan han hör av sig o kommer hem o äter lite o lovar ta tåget till Norrköping på kvällen.

Trodde jag ja... vist, han tveka inte att följa med o va nog rätt inställd på att åke , men det va nått fel med tågspåren så tågen va inställda... sätta honom på en ersättnings buss tyckte lilla Alex ett det inte kom på frågan.

Bad honom bara komma hem då så får vi lösa det imorgon bitti...

Lite skönt var det ju att se honom ,kramas lite o se att han mår bra.

Han är ju ändå min lilla plutt fast han snart blir 15 bast o har en stålvilja av gärn.

Nu är han iaf i Norrköping o på väg till skolan... skratta lite i morses gjorde han när han berättade att han sovit första natten i en källare, ganska obekvämt o tyvkte inte det va nån bra ide att rymma fler gånger.

Ska bli skönt att få hem honom ett par dagar nästa helg.

Hoppas livet börjar lugna sig snart med sånna nervpåfrestande påhitt.